torsdag 28 juli 2011

Norge..

Med mitt förra inlägg känner jag bara att jag måste följa upp med ett till.. Det så TRAGISKA som hänt i vårat grannland är helt overkligt. Jag vill inte att nåtot ska förta det andra.

Det spelar ingen roll hur många nyhetssändningar jag sett eller hur mycket jag läser om det, det känns fortfarande så overkligt.. som en film.

Jag hittade bra information om  hur/om man skall prata med sina barn om sådana händelser/ katastrofer. Att barn och vuxna svälter, saknar en mamma och pappa i olika delar av världen det försöker vi sakta och lugnt göra K medveten om. Han är ganska känslig och grubblar mycket men det tycker vi ändå att han ska veta. Jag vill att våra barn skall känna tacksamhet för det vi har och inte hela tiden bara önska sig mer och mer, kanske är något jag skulle ta en funderare på själv också.

Vi berättar om  och visar kort på vårat fadderbarn, men det är mycket som är svårt att förstå när man är 4 år. Men dessa nyhetssändningar från Norge har inte gått att undgå för vår lille grabb och jag har försökt berätta på ett bra sett, fast det är inte lätt när jag har så svårt att förstå det själv.
Jag märkte igår kväll när vi pratat en del om det att han var rädd att mannen skulle komma hit och han blev orolig. Men han bad mig flera gånger att visa på datorn hur han såg ut, men jag gjorde aldrig det, tror att det kan vara bra att han inte får det heller.

Här hittade jag några tips:

Barn och katastrofer

  • Barn påverkas och känner oro och rädsla precis som vuxna, men deras sätt att tänka om det som hänt skiljer sig beroende på ålder och kognitiv mognad. Barn kan tro att det som hänt är deras fel och oroas över att liknande händelser kan inträffa i Sverige.
  • Begränsa intaget av nyheter. Små barn kan tro att extrasändningar är den skrämmande händelsen som sker om och om igen. Om ni ser på nyheter, sitt med och förklara vad som hänt och varför. Program som ”Lilla Aktuellt” ger bra förklaringar för äldre barn.
  • Lyssna till vad barnet oroar sig för och ge åldersanpassade förklaringar. Ljug inte.
  • Barn upplever världen genom vuxna runtomkring sig – försök att inte överväldiga barn med din egen oro.
  • När en stor katastrof inträffat, kan det vara bra att prata med barn om vad man kan göra för att hjälpa till och berätta vad som görs för att hjälpa de drabbade.
  • Bibehåll rutiner; det förutsägbara är extra viktigt när världen känns oförutsägbar.
  • Tveka inte att ta hjälp om du har frågor kring ditt barns reaktioner och behov. Du kan till exempel vända dig till BRIS föräldrar telefon 0771 5050505, Rädda Barnens föräldratelefon (020-786 786) eller sjukvårdsrådgivningen för hänvisning till hjälp där du bo

Jag läste något igår som jag har gått och grubblat på sedan dess. Ja det är mig min son fått allt grubblande ifrån.
Vi gör precis som denna sjuka mannen vill, jag nämner inget namn. Han är den "kändis" som han önskade, han syns överallt, vi vill veta allt om hur han tänker och han når ut med sitt "budskap" nu som ingen tidigare har brytt sig om att läsa eller höra på.
Jag blir rädd, för jag är ganska övertygad om att det finns många fler som honom som ser vilken uppmärksamhet dessa dåd ger förövaren. Nä usch kan vi inte ta och radera hans namn från skrift och hans ansikte från våra näthinnor nu och för all framtid.. Jag skall det iallafall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar