torsdag 12 juli 2012

Soffläge...



Igår fick jag åka hem från sjukhuset, dagen efter operationen. Det va skönt att få komma hem och sova i sin egen säng men det betydde inte att det bara var att somna... nä när allt blir tyst och lugnt runt om så blir smärtan i knät allt mer påtaglig:( Men nu är det bara att övertyga sig om att värken och allt dunkande är ett steg närmare läkning. Jag har fått med mig rehabövningar hem som jag ska göra 4 gånger om dagen och om en vecka ska jag gå till hälsocenter och få hjälp med min rehab.

Operationen gick bra, jag bröt ihop lagom till jag skulle in i operationssalen men det va väntat, jag känner mig själv. Nä men det var så många olika bud och oklarheter.. Först in och fixa mig, byta om och lägga mig på sängen i första väntrummet, sen kommer han som ska operera mig och går igenom lite.. men säger att jag få vänta till efter lunch. Jag och J läser lite, sen släcker vi lampan och försöker sova, sen plötsligt är det dax att åka till ett annat väntrum för snart var det time iaf.
Då kommer en supermysig tjej och går igenom hur hon tänkt med bedövning. Jag har ju vant mig vid tanken på att få sova och missa allt, bara vakna och det är över. Me då några minuter innan pratar hon om att hon tänkt sig en spruta i ryggen, ryggmärgsbedövning som gör att jag inte känner något från magen och neråt. Fördelen med den var att det går saktare bort, jag slipper illamående mm. Men allt det spelade ingen roll för jag var mentalt förberedd på en sak och nu var det försent att ändra på det. Men de var ju så underbara och flexibla så väl inne i operationssalen så somnade jag bara:) Tack!

Det va en tuff natt på sjukhuset med väldigt lite sömn, tanten i rummer bredvid larmade 1 gång i halvtimmen och akutfall kom, de pratade högt slog i dörrar, tappade grejer.. helt omöjligt att somna. Jag bad om en insomningstablett, kroppen kändes skit skön den bara domnade bort och ville somna men mitt huvud kunde den inte överlista, jag somnade inte. Innan jag skulle åka hem ville de att jag skulle lära mig ta spruta på mig själv i magen.. men jag sa att jag inte kan utan att någon hemma får göra det åt mig. Det är sprutor med blodförtunnande som skall tas i två veckor. Usch! Stackars de med diabetes, men det är väl en vanesak.. men jag tycker det känns väldigt obehagligt iaf.

Nu vill jag tänka på nåt mycket mysigare så jag googlar lite på poolmiljöer för inspiration:)




Ser såååå mysigt och inbjudande ut, nu längtar jag till nästa sommar så vi ska ta tag i poolprojektet!

Kram..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar